Franska Bouleresan

Sex av våra medlemmar deltog i år på en bouleresa till Cannes la Bocca i Frankrike. I 10 dagar tränade och tävlade de i boule.

Boulekulturen i Frankrike är helt olik den i Sverige. Boulebanorna ligger mitt inne i städerna, där alla lätt har möjlighet att gå och kasta lite klot, när de vill.

Ungdomar växer upp med boule och kan redan tidigt skjuta på järnet.

Banorna är hårda och svåra. Det är oftast lättare att skjuta än att lägga.

Det gör också de franska spelarna. De skjuter bort alla klot, som ligger i närheten av lillen och ofta stannar deras klot där i stället.

Arrangemang och regler är de däremot inte så bra på. Tävlingarna börjar sällan i tid och för det mesta är organisationen kaosartad. Det kan till exempel hända att man spelat en halv match och plötsligt får veta att det var fel motståndare och får börja om mot nya.

Reglerna kan de nog men är inte så noga med dem. Ofta kastar de ut lillen innan de ritat ringen och den kan dessutom se ut ungefär hur som helst.

Tycker de att lillen hamnat för långt eller kort, sparkar de iväg den till ett annat ställe, som bättre passar dem, även om den var giltig.

Måttband har de i stort sett aldrig och poängtavlor existerar inte, utan man får verkligen hålla rätt på poängställningen själv. Det blir ofta konflikter.

De flesta röker under matcherna och det är inte ovanligt att de dricker vin också.

Trots allt är de oerhört duktiga och för det mesta glada och trevliga.

Den första dagen i Cannes la Bocka var det tävling i Puget sur Argens. Då tävlade man i i förväg uppgjorda lag. Olle Wiberg, Sven Edlund och Inga Stenbrink lyckades då gå till kvartsfinal, där de åkte ut mot ett franskt lag.

De började dåligt och låg under med 0-7 men fick sedan igång ett bra spel och

lyckades nästan komma ikapp men förlorade till slut med 9-13. Spelet avbröts efter kvartsfinalen och prispengarna fördelades mellan alla, som gått till kvartsfinal. Så gör man ofta i Frankrike, vilket antagligen beror på att organisationen ofta inte är så bra och att det därför hinner bli mörkt, när man kommit så långt i tävlingen.

Det roliga var, att när denna kvartsfinal gick, var det den enda match, som pågick och alla andra var åskådare till den. Eftersom UPS-laget spelade så bra och faktiskt skakade det franska laget, fick de direkt ett rykte att vara väldigt duktiga.

Andra dagen var det bussmästerskap i Cannes la Bocka. Man lottades till med och motståndare på samma sätt som i T-ligan. Här lyckades Olle komma tvåa och vann pengar. Sven och Inga uppmärksammades för sina insatser dagen innan och fick var sin flaska vin.

På tisdagen var det tävling i Les Arcs. Man lottades till medspelare, som man hade alla tre matcherna. Här var organisationen lika kaosartad som året innan.

Tävlingarna som skulle ha börjat kl. 14.30 kom igång strax efter kl. 16. En del fransmän åkte hem, innan tävlingarna var slut, vilket förstås innebar att en del svenskar bara fick spela en eller två matcher.

Man räknar ingen kvotdifferans i Frankrike. Det är gagné eller perdu, som gäller.

Hade man 3 eller 2 segrar, vann man pengar, hade man bara en seger fick man en vinflaska. Hade man ingen seger, fick man ingenting.

Olle och Sven var bäst från vår förening med 3 segrar.

På onsdagen gjorde alla, som ville, en utflykt till en parfymfabrik, där en svensk kvinnlig guide berättade på ett humoristiskt sätt om parfymtillverkning m.m.

Efteråt besöktes ett boulemuseum, där man också kunde köpa bouleklot m.m.

På torsdagen var det tävling i Puget sur Argens igen. Den här gången var det klubben där, som inbjöd oss svenskar och vi spelade med och mot fransmän i lottade lag.

Innan spelet började bjöds vi alla på paella, sangria m.m. Vi skulle spela 3 matcher, men det blev 4. Här blev Olle Wiberg och Karin Gustafsson bäst från vår förening med 3 segrar, Inga och Sven hade 2 och Ingrid Johansson och Elisabet Hagelin hade 1 seger.

Tävlingen avslutades med att den franska föreningen bjöd alla på vin med tilltugg.

På fredagen gjorde alla en utflykt till Frejus, där flera av svenskarna, som deltagit på tidigare bouleresor, bott. Därefter var det tävling i Villeneuve.

Där lottades man till medspelare, som man hade hela tävlingen. Organisationen  var poolspel.

Inga och Olle tyckte att de hade tur, som blev ihoplottade med varandra och en fransman. Alla de andra svenskarna i vår förening lottades ihop med två fransmän.

Karin Gustavsson var den som gick längst i tävlingen. Hon vann kvartsfinalen mot Ingrids lag. Båda deras fransmän turades om att gör carreau gång på gång.

Elisabet åkte ut i åttondelsfinal. Hon spelade med en fransyska och en fransman. Den senare var en fantastisk skytt. Han träffade på alla avstånd och direkt på järnet förstås.

Nu var det minsann inte bara fransmännens förtjänst att det gick så bra för lagen. Ingrid, Karin och Elisabet la väldigt bra på de svåra banorna.

För Sven, Olle och Inga gick det inte lika bra. De gick inte vidare från poolen.

De var i samma pool och Svens lag slog Olles och Ingas, men förlorade sedan utjämningsmatchen.

Lördagen var en ledig dag, vilket faktiskt var skönt. Alla de andra dagarna var hektiska.

På söndagen var det federal tävling i Grasse. Genom ett missförstånd om anmälningstid och svårighet att hitta till boulebanan, såg det till en början ut, som om svenskarna inte skulle få delta alls i tävlingen. Det löste sig till sist på så sätt, att alla svenskar fick spela en match mot varandra och därefter komma in antingen i A- eller B-slutspel.

Olle och Inga fick då möta Mats Peterson (han var i två SM-finaler i år och vann den ena )och Jan Åman. Både Inga och Olle spelade väldigt bra och lyckades vinna med 13-8 och gick vidare till A-slutspel.

Det dröjde ganska länge innan de fick sina motståndare. När det äntligen var dags, var Olles nyinköpta klot borta. Som tur var hade han sina gamla klot med sig. Efter en stunds letande och frågande fick han spela med dem.

Koncentrationen på matchen var ju inte den bästa varken hos Inga eller Olle och de franska motståndarna var otroligt bra, så det blev storförlust med 1-13.

Olles klot kom aldrig tillrätta. Någon hade stulit dem.

Sven spelade med Karin och vann första matchen och gick till A-slutspel. De fick vänta länge på sina motståndare, som till slut blev Mats Peterson och Janne Åman. Dessa hade via en utjämningsmatch gått vidare i tävlingen och slog Sven och Karin med 13-5.  De åkte sedan i sin tur ut mot samma franska par, som slagit ut Inga och Olle.

Ingrid och Elisabet var inte med på denna tävling.

Förutom ovanstående aktiviteter var det träning ledd av Torsten Lagerkvist, tidigare landslagsman och kapten för landslaget och Patrik Andersson, landslagsman och ”Sveriges bäste läggare” enligt Torsten. Det var också spontana träningar och matcher, en utflykt till en vinodling och flera trevliga måltider på mysiga restauranter.

Sista kvällen i Cannes la Bocka samlades alla sex UPS-arna på Karins, Ingrids och Elisabets altan för trevligt umgänge. Inga hade ju vunnit två flaskor vin och behövde hjälp att få slut på dem. Värdfolket bjöd på gott tilltugg.

Inga har varit flitig fotograf